Livräddande insats
Den 19 april 2014, påskafton, företogs en resa med taxibåt från Södersundet på fastlandet mot Gräskö, på andra sidan Furusundsleden. I taxibåten fanns, förutom befälhavaren, två passagerare. Samtidigt kom en finlandsfärja på utgående. Vid tillfället förekom dimbankar och sikten var starkt nedsatt i delar av farleden. Taxibåten och färjan kolliderade. Färjan träffade taxibåten med stäven och taxibåten sjönk. De tre ombordvarande hamnade i det 4-gradiga vattnet utan flythjälpmedel. Olyckan observerades från ön Marö av Cecilia Mohammar som själv beskriver skeendet: ”Det är Påskafton och vi är lyckliga över att äntligen vara på ön igen. Dagen börjar stilla och dimmigt. Ingen vind och en alldeles speciell tystnad som bara finns i dimma. Dimman ligger tjock och vi ser inte båtarna i farleden. Efter en promenad runt ön är vi tillbaka vid vårt hus och jag står på den plats där jag har stått så många gånger förr och tittat ut över vattnet och njutit. Dimman börjar lätta från ön och jag tänker
– det här kan bli en fin dag. Jag ser en Viking Line-färja komma från Stockholm och konstaterar att jag ser hela båten. Den glider tyst fram precis i dimbanken.
Plötsligt ser jag också en liten båt, som jag uppfattar som en fritidsbåt, komma fram ur dimman och som jag ser det befinner den sig precis framför Viking Line, i rak kollisionskurs. Jag hinner tänka – det här kommer inte att gå bra
– och i den sekunden smäller det! Det var en mycket kraftig smäll när jag ser hur båtarna kolliderar genom att Viking Line kör in i styrbordssidan på den mindre båten och jag skriker, ”Heeelvete! Viking Line körde just på en båt!” Vår granne Håkan Söderlund kommer springande och vi ser tillsammans hur den lilla båten, som fastnat i fören på Viking Line färjan, dras med en bit för att sedan försvinna i djupet. Håkan Söderlund agerar omedelbart. Han vet att det bara finns en granne, Mårten Hallén, som har båten i sjön på den sidan ön vi befinner oss och han springer dit. Det är en mindre båt med aktersnurra. Tillsammans med Mårten, åker han ut till olycksplatsen. Jag larmar under tiden 112. Människor kommer springande från alla delar av ön. Den kraftiga smällen har hörts och uppmärksammats som något alarmerande och alla skyndar till. Från vår brygga ser vi vad vi tror är många människor med flytvästar i vattnet. Det visade sig senare vara de oanvända flytvästarna från den förolyckade båten. Vi ser också en större motorbåt komma mot olycksplatsen och Håkan och Mårten, som inom 5–7 min efter olyckan nått olycksplatsen. När Håkan och Mårten kommer fram finns två personer i vattnet och en person som plockats upp ur vattnet i den större motorbåten. Mårten och Håkan får upp de två personerna ur det 4 gradiga vattnet och tar sedan också över den första personen från motorbåten i sin båt. De konstaterar att det inte fanns fler personer i den havererade båten och åker sedan mot vår brygga på Marö. Beredda på bryggan står nu ett antal personer med filtar och annat som kan tänkas behövas och framför allt också med en vilja och beredskap att ta hand om vad som behöver tas om hand, men såklart också med en osäkerhet för vad som skulle möta oss efter den hemska olyckan.
De tre nedkylda och chockade personerna tas in i vårt hus för värme, torra kläder och omvårdnad. Ingen har, mirakulöst nog, några större fysiska skador förutom mindre sår och ömmande kroppsdelar. Däremot är chocken och nerkylningen stor. Som tur är har vi en boende på Marö som är sjuksköterska med intensivvård som specialitet så vi andra litar mycket på henne när det gäller vad som behöver göras. Så småningom kommer sjöräddningen och kan hämta de drabbade för att ta dem till Räfsnäs och sedan vidare med ambulans till sjukhus. Vårt uppdrag är därmed överlämnat i goda händer. Jag vill framhålla den kollektiva insats som detta innebär, där nära nog hela Marö hör den kraftiga smällen och kommer springande för att hjälpa till med vad som behövs. Det är tryggt för alla oss som bor på Marö att veta att när det händer något är alla villiga och beredda att hjälpas åt. Den här Påskaftonen är ett fantastiskt prov på det, även om vi önskar att det aldrig behövt prövas.” Sjömanshusstiftelsen vill med sin belöning uttrycka sin uppskattning för ett snabbt och resolut agerande men även för den kollektiva insatsen från övriga Maröbor.
Årtal: 2015
Belöningstyp: Livräddande insats
Belöning: 15 000 kr + 5 000 kr
